Vardagsrehabilitering handlar om att ta tillvara på individens egna resurser.

Vi vill möjliggöra för personen att bibehålla sin fysiska funktionsförmåga och bibehålla sin självkänsla.

Vi vill att personen ska få var så självständig som hen önskar och kan.

För att bibehålla sin förmåga är det viktigt att personen regelbundet får använda dem. Detta sker som bäst genom vardagliga aktiviteter så som uppresning då det är dags att gå till toaletten, promenader till och från matsalen, att få klä på sig själv m.m. Genom vardagsrehabilitering tar vi tillvara på det personen själv kan och genom att genomföra dessa moment flera gånger om dagen i vardagen så får hen samtidigt träning.

Om vardagsrehabilitering inte används som arbetssätt kan personen drabbas av nedsatt fysisk förmåga vilket kan leda till exempelvis trycksår, fall och fallskador.

Personen kan komma att sluta genomföra aktiviteter på egen hand och bli passiv.

Minskad självkänsla. Personen kan också drabbas av nedstämdhet och depression.

Det kan också leda till ökad vårdtyngd för personalen då personen blir mer vårdberoende.

Vi uppmuntrar personen att göra det hen kan själv utifrån sina egna förutsättningar. Personen får stöd och hjälp med de moment som hen själv inte kan genomföra.

Vi tar hänsyn till personens egna vilja och dagsform.

Vi motiverar och uppmuntrar personen till att göra egna val.

Rehabpersonal blir inkopplade i samband med bedömning av funktionsförmåga vid inflytt.

Bedömning av träningsbehov. Då kan det handla om träning för att bibehålla förmågor.

För handledning av personal i förflyttningar och arbetssätt samt träning.

Rehabpersonal kan också bli inkopplade i samband med förändrat hjälpbehov vid ex sjukdom eller skada hos personen.

Vid förändrat hjälpmedelsbehov blir rehabpersonal inkopplad för att genomföra bedömningar samt förskrivning av hjälpmedel.