100 år

09 måndag Mar 2020

Posted by Attendo Sandelska Huset in Information, Medarbetare, Närstående, Vardag

Etiketter

1900, Attendo, Attendoäldreboende, Attendoäldreomsorg, AttendoSandelskahuset, Äldre, Äldreboende, Äldreomsorg, århundrade, Boende, bondesamhälle, Historia, industrisamhälle, Information, Inspiration, it-samhälle, Levnadsberättelse, Personal, sekel

bouquet-1463378_1920

För inte så länge sedan hade vi äran att få gratulera en av våra boende som fyllde 100 år. Hon var så glad över att fylla och hade sett fram emot denna dagen. Den firades så klart med besök, tårta, blommor och inte att förglömma ett telegram med gratulationer från kungen och drottningen.

Tänk att få fylla 100 år och att få ha levt på denna jord under en tid då så mycket har förändrats men också så mycket är sig likt. Allt man har sett, hört och upplevt. Kärlek, sorg, med- och motgångar. Jag blev så nyfiken och därför satte jag mig ner och använde vår tids uppslagsverk, Google, för att leta reda på viktiga händelser som hänt i världen sedan 1920.
Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner men har här nedan valt ut några händelser ur historien.

1921 Allmän och lika rösträtt införs.
1922 Kylskåpet uppfinns och Vasaloppet grundas
1924 genomförs världens första TV-sändning i England
1927 Charles Lindbergh flyger över Atlanten för första gången.
1928 Upptäcks penicillinet
1931 Skotten i Ådalen.
1935 Elvis Presley föds.
1937 Det beslutas om 7-årig skolgång. Snövit och de sju dvärgarna är världens första tecknade långfilm och har premiär detta år.
1944 Expressen börjar säljas
1945 Andra världskriget avslutas. Atombomben faller över Hiroshima
1946 Carl XVI Gustav föds
1948 FN antar deklarationen om mänskliga rättigheter.
1950 Koreakriget startar
1952 Religionsfrihet införs i Sverige.
1955 Albert Einstein dör. Motboken avskaffas.
1956 Hårddisken uppfinns av IBM
1958 Aktuellt börjar sändas.
1962 Det beslutas om 9-årig skolgång.
1967 Första hjärttransplantationen genomförs. Högertrafik införs.
1969 Neil Armstrong landar med the Eagle på månen
1970 TV börjar sändas i färg
1975 Vietnamkriget slutar
1977 Elvis Presley dör
1979 Aga förbjuds i Sverige
1981 En sovjetisk ubåt går på grund i Karlskronas skärgård.
1983 Sverige får en nationaldag
1986 Kärnkraftverk havererar i Tjernobyl.
1989 Berlinmuren rivs
1993 Jasplan störtar i Stockholm under vattenfestival.
1994 Estonia förliser.
1997 Prinsessan Diana omkommer i en bilolycka.
1999 Världens befolkning passerar 6 miljarder.
2004 slår tsunamin in över Phuket i Thailand.

Under de senaste 100 åren har vi gått ifrån bondesamhälle till industrisamhälle och nu senare information och IT-samhälle. Människor har under alla tider kämpat för att få det bättre och så är det än idag. Under 1900-talet har människor i Sverige kämpat för bättre löner och drägligare arbetsförhållanden och på så vis också bättre levnadsförhållanden. Idag kämpar vi extra för vår miljö och för vår jord så att vi och våra barn ska kunna fortsätta att bo och må bra här. Kämparglöden finns kvar i oss människor och fokuset läggs där vi som mest behöver det. Jag tänker också på vilken förmån vi har som arbetar med de äldre i våra samhälle. Vi får ta hand om dem som har sett till att vi idag kan arbete med det vi gör och att vi har det samhället vi har och som har tagit hand om oss. All historier vi får höra, alla levnadsberättelser de äldre delar med sig av. Ett fantastiskt arbete!

MVH /Ann-Kristine, arbetsterapeut på Sandelska huset

Vad är en levnadsberättelse?

12 måndag Aug 2019

Posted by Attendo Sandelska Huset in Demens, Information, Vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Attendo, Attendoäldreboende, Attendoäldreomsorg, AttendoSandelskahuset, Äldre, Äldreboende, Äldreomsorg, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, Demens, Demenssjukdom, Levnadsberättelse, Livsberättelse, Minnen, Omvårdnad, Omvårdnadsarbete, Personcentrerad vård, Professionalitet, Reminisens

Kommande text är hämtad från BPSDs hemsida, för att besöka platsen klickar ni HÄR.

Omvårdnaden av personer med demenssjukdom ska bygga på att varje enskild människa, trots sin sjukdom, får fortsätta stå i fokus i sitt eget liv. Här är levnadsberättelsen en viktig pusselbit. Varje människas levnadsberättelse är unik. Ingen annan har levt samma liv, haft precis samma upplevelser & intryck eller samma tankar & känslor, inför olika händelser i livet.

Levnadsberättelsen kan ses som ett verktyg för oss som personal. Ett verktyg som hjälper oss att lära känna & bättre förstå en person genom dennes förflutna. Levnadsberättelsen ger oss kännedom om vad som är eller har varit betydelsefullt för den enskilde, även om vissa delar inte längre är lika viktiga. Den hjälper oss att skapa oss en bättre bild av personen bakom sjukdomen och det är ju denna person vi måste känna & förstå, för att kunna hjälpa.

Den nedtecknade levnadsberättelsen kan se olika ut och innehålla olika uppgifter. Grunden i en levnadsberättelse är dock att den handlar om viktiga händelser och personer under olika perioder av livet, såsom barndomen, vuxenlivet & ålderdomen. Levnadsberättelsen tar också upp olika personliga egenskaper och vanor, både sånt som gett glädje & välbefinnande och händelser som skapat sorg & smärta.

Levnadsberättelsen bör skrivas i samråd med den demenssjuke personen och dennes anhöriga och gärna så tidigt som möjligt efter att sjukdomen diagnostiserats. Att skriva ner både positiva & negativa upplevelser är viktigt för att få en helhetssyn och för att bättre kunna bemöta och förstå personen med demenssjukdom. Levnadsberättelsen kan i efterhand kompletteras med fler händelser och gärna med daterade fotografier.

Genom att ha god kunskap om den demenssjukes levnadsberättelse, kan vi som personal bättre stödja och trösta när minnet sviker och vardagen inte längre fungerar. I ett professionellt bemötande handlar det om att kunna bekräfta de minnen personen upplever, istället för att tillrättavisa och påpeka felaktigheter. Med en god kännedom om personen bakom sjukdomen, kan man ofta genom att lyssna och prata om det som har varit, lotsa den demenssjuke personen rätt genom minnena.

All personal som arbetar inom vården och omsorgen kring den demenssjuke, har tystnadsplikt och den gäller självklart även för levnadsberättelsen.

En stund av lugn

26 fredag Jul 2019

Posted by Attendo Sandelska Huset in Demens, Kompetensutveckling, Medarbetare, Närstående, Vardag

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Anhöriga, Attendo, Attendoäldreomsorg, Attendolunken, AttendoSandelskahuset, Äldre, Äldreboende, Äldreomsorg, Äldres hälsa, Ångest, Demens, Fortbildning, Information, Levnadsberättelse, Ljud, Lugn, Omvårdnadsarbete, Omvårdnadspersonal, Oro, Personal, Teamarbete

För en person med demenssjukdom kan ljud ibland vara mycket besvärande då hjärnan har svårt att sortera bland alla ljuden pga skadan. För mycket ljud eller för hög ljudnivå kan då göra personen orolig.
Vi som personal behöver då hjälpa personen att hitta lugn igen. Det kanske inte alltid är möjligt just på den platsen där personen vistas och då behöver vi som personal skapa en lugnare miljö på en annan plats. Kanske räcker det med att få lyssna på sin favoritmusik i hörlurar. I andra fall kanske en promenad ute kan fungera lugnande. Ibland behöver personen bara ha någon nära, någon att hålla i handen för att få ro i kroppen och sinnet. bland behövs ett rum lite avsides där det är tyst och lugnt, där personen får vara ifred.
Vad som får personen att finna ett lugn igen kan skilja sig från situation till situation men också från person till person, därför är det viktigt att vi som omvårdnadspersonal är lyhörda och påhittiga. Vi arbetar nära de personer som bor hos oss och vi samlar hela tiden på oss erfarenhet som vi använder i vårt arbete.
Alla erfarenheter vi samlat på oss, kunskap vi fått via fortbildning samt gemensamma teamdiskussioner gör att vi får redskap som vi kan använda oss av i arbetet. Genom kontakt med anhöriga, levnadsberättelsen, teamarbete och inte minst regelbunden kontakt med personen som drabbats av demens gör att vi kommer nära och lär känna personen. Den lärdom om vem personen är och den kunskap och de redskap vi har för att arbeta med personer med demens gör att vi kan hjälpa personen att må bättre.