Denna fråga kommer upp ibland och nu har en anhörig tagit reda på information om namnet och skrivit ner detta till oss. Nu vill vi dela det med er.

”Vi har ju haft lite diskussioner kring varifrån namnet Sandelska gården och Sandels gata egentligen kommer. Tar man en grundligare blick på gatunamnen kring Sandelska gården blir det ganska tydligt att det inte är fråga om Cora Sandels, utan om Johan August Sandels. Finlandssvensk officer som bl.a. förde befälet över Savolaxbrigaden vid slaget om Virta bro under det sk. Finska kriget då Sverige förlorade sin östra rikshalva. Sandels slutade sina dagar som riksståthållare i Norge och var den siste svenske officer som innehaft graden fältmarskalk. Spåren runt din arbetsplats är tydliga. Vi hittar ”Runebergsgatan” som fått namn efter författaren till ”Fänrik Ståls sägner”. Boken bygger på händelser och personer just från Finska kriget. Vi hittar ”Fänrik Ståls gata, Lotta svärds gata, Sven Dufvas gata, Munters gata och Hurtigs gata”. De senare är tagna från soldatnamn som förekommer i diktsamlingen. Lotta Svärd torde nog vara känd även för en svensk publik. Hon har ju gett upphov till ”Lottarörelsen” som även i dag är en aktiv frivillig försvarsorganisation. Sven Dufva är heller inte obekant. Denne soldat som gjorde det mesta bakfram och som är bekant just för slaget vid Virta bro. Starka ryska trupper trängde fram mot bron och situationen upplevdes som hopplös. Det blåstes till reträtt, men Sven Dufva missuppfattade det hela och gick till anfall på egen hand och lyckades hejda ryssarna. Sandels, som då var general, kom i detta ögonblick till krigsskådeplatsen och ropade till Sven: ”Släpp igen djävul över bron!” Det uttrycket är möjligen bekant.

I Finland är kunskaperna om Fänrik Ståls sägner betydligt djupare än hos oss. Det kan nämnas att den första dikten i boken är ”Vårt land” som ju som bekant är den utomordentligt vackra nationalsången i Finland. Om du någon gång sett på TV på julafton kl 1100 när Åbo stad lyser julfrid över stad och land har du hört sången både på finska och svenska. I det korta programmet, det är normalt inte mer än 10 minuter, ingår också ”Björneborgarnas marsch”. Även det en sång ur Fänrik Ståls sägner.

Det finska jubelåret, 100-års självständighet, är över. Det känns ändå angeläget att klara ut vem Sandels var och i vilket sammanhang vi hittar honom. Det är väl inte helt ovanligt att du har någon med finländskt påbrå som gäst och då kan det väl inte vara fel att ha torrt på fötterna om den historiska bakgrunden.”

Vi tackar för informationen!